En finlandssvensk i Bayern :: Kaj Arnö

Förra veckan blev jag intervjuad på T-Centralen i Stockholm av Madelene Hellström på it24.se. Artikeln är här:

Han tar ett kliv fram när grundarna överger Mysql
Av Madelene Hellström |
PROFILEN När Mårten Mickos blir den tredje tunga personen att lämna Mysql efter sammanslagningen med Sun, tar Kaj Arnö, ansvarig för utvecklarcommunityt, ett steg fram.

Nyligen fick Kaj Arnö frågan om hur länge han ska vara kvar på Mysql. Den som frågade var en av grundarna till Mysql, Michael ”Monty” Widenius.

- Jag kommer i alla fall att vara kvar längre än dig och Mårten, blev svaret.

Monty kontrade snabbt:
- Det har du ju redan lyckats med nu!

 Kaj Arnö småler åt minnet. Det märks att han har fått frågan många gånger, och det är troligt att han kommer att få den igen.

- Jag har ingen brådska någonstans, konstaterar han lugnt.

Efter att Mysql köptes upp av Sun i början av 2008 har flera tunga personer från Mysql valt att lämna företaget. Grundarna David Axmark och Michael Widenius har båda slutat. Nu senast aviserade Mårten Mickos, vd på Mysql att han väljer att gå.

För flera av dem blev förändringen för stor när det lilla företaget skulle integreras i Suns jätteorganisation, enligt Kaj Arnö.

- Mårten är en person som gärna vill vara högsta chef och passar bäst som högsta chef. Han är den som har tagit Mysql från en storlek på 15- 20 personer till över 500. Han har en personlighet som krävs för att man ska klara av att ta ett litet företag in i ett stort. Men det är inte samma personlighet som krävs om man ska jobba som en kugge i ett företag, även om man är en hög och viktig kugge.

Kaj Arnö förstår mycket väl att det kan bli en krock i ett sådant läge.

- Det kräver en personlighetstyp och ett sätt att jobba som inte smälter samman så väl med ett storföretag, det är min egen tolkning.

Själv drar han nytta av hur det var när han själv gick från en tillvaro som entrenprenör med egenbestämmanderätt, till att anställas av Mysql 2001.

- Innan vi kom överens hade jag länge funderat på om jag skulle klara av den skillnaden det innebär att följa med eller att bestämma själv. Den processen från 2001 kunde jag använda också nu.

När vdn Mårten Mickos nu lämnar Mysql går Karen Padir från Sun in som chef. Kaj Arnö konstaterar att han har fått sin andra chef på 20 år.

För fyra år sedan blev han ansvarig för Mysql:s utvecklarcommunity. I och med de många avhoppen har han fått ta ett kliv framåt när det gäller kontakten med både Sun- och tidigare Mysql-anställda.

– Det innebär framförallt en förebildsroll, eller kanske mer en rådgivningsroll. Det behövs perspektiv både från Karens sida och från de gamla Mysql-arnas sida. Det är många som tänker: ”Vad ska vi göra nu?”

I det stora hela är han nöjd med hur integreringen av Mysql har gått till. Men visst finns det saker som han ser kan vara problematiska. Han tar som exempel att både Sun och Mysql vill kalla sig för internationella företag. Men det är svårt att vara ödmjukt internationell när man utgår från Kalifornien.

- Vi i Norden vet att resten av världen inte funkar som vi. Vi väntar oss inte att andra ska beté sig som oss. Vi har en medfödd förmåga, inte för att vi är smartare eller bättre, utan för att vi är uppväxta i en annan kultur, att förstå att andra tänker och är annorlunda. Amerikanerna förstår inte det, säger Kaj Arnö.

Han tar som exempel när USA gick över till sommartid häromdagen. Det ledde till att Kaj Arnö, och flera med honom, missade möten och överenskomna tider. När han nämnde det för en amerikansk medarbetare möttes han av oförståelse.

– Mitt uttryck ”summertime” var obegripligt, för i USA heter det ”Daylight savings time”

Jag fick en utläggning om fördelarna med sommartid, av en motpart som inte ens visste att vi också kör det. Det finns situationer då vissa utgår från att default = Kalifornien, säger han.

Då Kaj Arnö tagit på sig något av en medlarroll blir det ibland sådana här oklarheter som får redas ut. Men med lite sunt bondförnuft och empati går det mesta att lösa.

- För mig gäller det att försöka hitta det som var bra med MySql, i företagskulturen och sättet att jobba med vår community och den tekniska biten. Samtidigt vill jag identifiera det som vi inte är så bra på och nyttja Suns resurser till det. Det är den stora utmaningen att kombinera det som var bra förr med det nya som är bra. Men det är också den största glädjen.

För Kaj Arnö ligger nu främsta fokus på att se till att den fortsatta integrationen går bra.

- Det ligger mig varmt om hjärtat att de människor som varit på Mysql ska fortsätta att ha det bra och att Sun ska få nytta av sin investering. Det är det jag strävar efter, säger han.

Kaj Arnö är precis hemkommen efter att ha bestigit Kilimanjaro, tillsammans med sin 14-årige son. Han säger att han alltid varit äventyrlig, men ”det var ont om berg i Finland, där han växte upp”

Varken i hans tidigare yrkesliv som entreprenör eller under åren i Mysql hade han speciellt mycket fritid.

Nu har han satt upp som mål att varje år bestiga ett berg tusen meter högre än det förra.

- Den här friheten som det innebär att faktiskt ha ett liv… Att kunna kombinera det med jobbet, det uppskattar jag. Så länge sådant funkar bra på Sun, varför skulle jag inte hållas kvar?

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 12 2008, som utkom 22.12.2008.

Självmålet

Min mening var att spalten denna gång skulle bli en tillbakablick på integrationen, nu, då exakt ett år gått sedan jag involverades i förhandlingarna om Sun Microsystems köp av My SQL AB. Men så blev mig icke förunnat.

I stället är jag i mitten av en världsomfattande storm av negativ publicitet. Och orsakerna till dramat är fullständigt hemlagade: det rör sig om ett finlandssvenskt självmål i en UEFA-cupfinalmatch.

Därmed står jag inför ett svårt diplomatiskt dilemma, eftersom jag står i tacksamhetsskuld till aktörerna, My SQL:s grundare Michael ’Monty’ Widenius och My SQL:s chef Mårten Mickos, och räknar dem till min närmaste vänskapskrets. Jag skulle gärna se att så fortgår. Och därför kommer jag att följa principer som på Wikipedia kallas NPOV, för ’neutral point of view’. Till dessa principer hör att man använder uttryck som ”endel påstår att” och ”andra hävdar däremot”. Så kan man beskriva den politiska situationen i Mellanöstern. Så kan man redogöra för personer som enligt endel är terrorister, enligt andra frihetskämpar. Månne det ska lyckas även för kvaliteten i My SQL 5.1?

Detta har hänt: Efter att det gått över tre år sedan senaste version, My SQL 5.0, publicerar Sun äntligen en ny version, My SQL 5.1. Så långt är alla ense.

”Endel påstår att”: Företagsgrundaren Michael Widenius skriver en inlaga ”Oops! We did it again!” på sin blogg http://monty-says.blogspot.com, där han hävdar att My SQL 5.1 ingalunda är färdig utan tvärtom mäkta buggig. Det kryllar av löss. Han räknar upp enskilda buggnummer och drar slutsatsen att kvaliteten är låg och rekommenderar folk att inte uppgradera. Han delar frikostigt med sig av sina åsikter om ledarskap och beslutsfattande i bolaget.

”Andra hävdar däremot”: Inuti My SQL-delen av Sun är man van att vädra sina kontroversiella åsikter inte bara inför sin chef eller sina närmaste kolleger. Det finns en kultur att ’diskutera’ problem med alla 600 gamla och nya My SQL-kolleger på en gång. Men ingen är van att folk tvättar internt smutsbyke synligt för utomstående. Åsikterna går nu från total oförståelse till ett medgivande att stora delar av Montys tekniska analys var korrekt, men absolut inte ägnad för publicering. Vissa ser bloggningen som ett hot mot sina arbetsplatser.

Somliga av våra mest avancerade användare, endel av dem som vi har personlig kontakt med, förstår orsakerna till det skedda och beklagar följderna. De stöder oss. Andra, mindre närstående, blir givetvis skrämda. Vad kan man annat vänta sig av en sådan svada.

Pressen gottar sig. Slashdot, geekarnas skvallerpress, blandar skadeglädje, oförståelse, beklagan och tröst. The Register rapporterar mer neutralt. Computerworld hör till dem som överdriver mest, och är redo att avfärda Suns köp av My SQL som ett härmed misslyckat experiment.

Och visst har bilden av My SQL inom Sun tillfogats en stor skada av Montys bloggande. Så mycket egen värdering kan jag förvisso komma med. Den gamla sanningen gäller: man ger beröm publikt men kritik i enrum. Tänk om man tjatat på frun att banta, och hon inte gör det. Blir hon då mer motiverad av att man bloggar ”gumman är för tjock, kolla bilderna här”? Hjälper det att man i samma veva bedyrar sin kärlek? I detta fall handlar det om en bedömningsfråga: Kanske hon lagt något på hullet sedan förlovningstiden, men det har väl rätt många av oss.

I övrigt? Tja, med denna distraktion uteblev helhetssammanfattningen av året som gått, gällande integrationen av My SQL i Sun Microsystems. Efter ett år ska en integration vara avslutad. Jag planerar att i Forum övergå från företagsambassadörskap till nätambassadörskap: Jag vill dela med mig av erfarenheter rörande bloggande, elektronisk identitet, sociala nät på webben och begreppet ’nätrykte’. Mera därom nästa år!

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 11 2008, som utkom 27.11.2008.

Tungvrängande

Det ges ljusglimtar mitt i allt det mörka som gäller världens finanser i allmänhet och Suns ekonomi i synnerhet. En av dem är Suns mjukvaruförsäljning, som växer globalt då resten krymper. En annan är de nya marknaderna utanför de etablerade ekonomierna i EU, USA och Japan. Jag har varit i den lyckliga belägenheten att medverka i snittstället av dessa två tillväxtområden, nämligen lanseringen av My SQL i det som numera heter Emerging Markets.

Kärnan i Emerging Markets brukar förkortas BRIC, för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I alla dessa har My SQL introducerats med pukor och trumpeter. Pukorna är i detta fall My SQL:s världsomspännande användarskaror, medan trumpeterna representeras av Suns fältorganisation av marknadsförare och säljare.

Stämningen i dessa länder är positiv. I Brasilien kändes nyheterna om nya bottenrekord i Suns börskurs väldigt avlägsna för både de lokala och mig själv. Här byggs det! Ekonomin växer, och så även Suns försäljning. I Indien knakar det än mer. Liksom i Brasilien inser man där på högsta rege ringsnivå att Open Source är i landets ekonomiska intresse, i ännu högre grad än fallet är i EU, USA och Japan. Mitt möte med en högt uppsatt representant för den indiska regeringen var förtroendeingivande: Indien kombinerar en förnuftig ideologi som tar avstånd från lösningar som binder dem till enskilda (oftast amerikanska) leverantörer med pragmatism, en vilja och uppenbar ligen också förmåga att få saker att hända.

Kina är ett kapitel för sig. Medan forna brittiska kolonier som Indien och Sydafrika gör det lätt för en att kommunicera, och medan Bad English ger en god gemensam kommunikationsplattform i Latinamerika och Ryssland, gäller detta inte i Kina. Där måste det allra mesta simultantolkas och ens egen förmåga att kommunicera ansträngs till bristningsgränsen.

För att skapa en god grogrund för kommunikationen har jag infört ett litet tricks, som brukar öppna dörrarna och höja intresset för mitt egentliga budskap om My SQL: Jag håller de första fem–sex minuterna av mitt föredrag på det dominerande lokala språket. Detta började jag med i det trygga EU, i Italien. Uppmuntrad av det positiva bemötandet har jag upprepat detta i mer utmanande länder, såsom Ryssland, Turkiet, Japan, Kina, Brasilien och Argentina.

Och publiken, van vid att utrikiska föredragshållare kommer från USA, brukar inte vara bortskämd med denna form av uppmärksamhet. För en finlandssvensk är det inte en omöjlighet att vränga tungan på ett sätt som gör ens uttal om inte direkt njutbart så åtminstone uthärdligt och begripligt. Så jag skriver mitt tal på engelska, och ber sedan någon lokal Sun-kollega översätta. Litet pluggande av lokala uttalsregler behövs ju förstås (i fallet Kina: mycket).

Och resten av kommunikationen brukar gå bra, om man bara visar hänsyn för lokala seder och bruk, och öppet erkänner sin egen okunskap utan att låta den utmynna i osäkerhet eller utplåning av den egna identiteten. Sålunda brukar jag hålla den finlandssvenska fanan högt, ”jag är från Finland och talar svenska, som Linus Torvalds, som My SQL:s chef och som My SQL:s grundare”. Och serveras det alkohol brukar meningen ”har vi kommit hit för att tala eller för att dricka?” efter lämpliga utredningar av den finska nationalkaraktären uppskattas och präglas in i minnet av hela sällskapet.

Vid sidan av kulturella överraskningar (kindkyssar mellan män i macho-Argentina, salmonella efter besök på Suns kantin i Bangalore, otvungen förbrödring mellan raserna i Sydafrika), ges det också affärsmässiga överraskningar. Visst hade jag räknat med att ’Sub-Saharan Africa’ hör till Suns snabbast växande regioner, med tanke på att de börjar från en så låg säljnivå. Men inte hade jag trott att det land som mest överträffar sina säljmål är samma land som är mest känt för lurendrejerimejl, nämligen Nigeria! Oljelandet köper Sun-hårdvara på löpande band, och nu öppnar Sun kontor i Lagos.

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 10 2008, som utkom 30.10.2008.

Vardagen är här

Det är hårda tider. Börskursen för JAVA (stocktickern för Sun Microsystems) låg under fem dollar senast jag tittade. När Sun köpte oss i februari, steg kursen från något på sexton till över sjutton dollar.

Om man vill se något ljust i det hela, är det bolagets likviditet och de underliggande resultatsiffrorna. Så underligt det än må låta finns det så mycket pengar på banken att Sun kunde köpa nästan hälften av sina egna aktier. Och tittar man på de rena resultatsiffrorna, går det inte alls så dåligt som den imploderande börskursen låter en ana.

Problemet med börskursen ligger på annat håll. Finanskrisen har träffat Sun speciellt hårt, inte minst eftersom finanssektorn hör till Suns starkaste marknader. Och så verkar marknaden inte tro på Suns tillväxtmöjligheter lika mycket som bolagets ledning gör.

Detta återspeglar sig givetvis också på My SQL. Vi är en integrerad del av Sun, och lyder samma regler. Därför var frågan som ställdes på gårdagens telefonmöte för gruppen som förr kallades ’My SQL Extended Management Team’ naturlig: Kan vi i dessa tider räkna med att gå fria från tänk bara drastiska besparingsåtgärder? Sun har ju låtit rätt många människor gå i år, så varför inte tidigare My SQL:are?

Säker går givetvis ingen, men det bolag sist brukar spara i är två verksamheter: de som är lönsammast och de som växer snabbast. My SQL hämtar tillsvidare inte in de största marginalerna till Sun, men vi hör utan tvekan till de områden som växer allra mest. Och inte låter det ju förnuftigt att först köpa ett bolag för en miljard dollar i tillväxtsyfte, och sedan låta folk gå.

Även om vi inte oroar oss för anställningstryggheten, finns det andra moln på My SQL-himlen. Då vi köptes, blev vi varnade av de inom Suns personalavdelning som sköter företagsköpsfrågor: om sex till nio månader efter ett köp känns det alltid som mörkast. Byråkratin har slagit in, men det har inte nödvändigtvis fördelarna av köpet.

Visst förberedde vi oss på att det i ett visst skede skulle kännas motigt, men det är ändå något helt annat att uppleva känslan i sitt eget skinn. ”We’re a mess” löd rubriken på ett självömkande meddelande av en av oss före detta My SQL-anställda: Det finns reseförbud i flera avdelningar, något som inte alls går ihop med att folk jobbar hemma. Enkla saker som godkännande av kostnadsersättningar tar massor av tid och distraherar från produktivt jobb. Gamla trotjänare säger upp sig, något som inte känns bra.

Och vårt rykte som Bror Duktig börjar naggas i kanten. Själv bloggade jag om att ena företagsgrundaren David Axmark sagt upp sig, men enbart i samråd med min chef Mårten Mickos. Jag borde förstås ha involvera Suns PR-avdelning, som nu inte kunde styra publiciteten som de är vana. Förseningen för My SQL 5.1 och spekulationerna kring huruvida andra företagsgrundaren Michael ’Monty’ Widenius också säger upp sig ger ytterligare gråa hår för Suns marknadsföringsavdelning.

Att följa detaljerade processer upplevs lätt som överbyråkratiserat av oss ex-My SQL:are. Jag är ändå glad för att inte ha tadlats för att jag inte bad om lov för min något vågade jämförelse av min fjortonåriga sons nybloggade samvetskval (”ska jag sluta vara trygg Bayern München-fan och modigt övergå till TSV 1860?”, blogs.arno.fi/fussball/) med en besläktad fråga hos konservativa IT-avdelningar (”skall jag sluta vara trygg Oracle-användare och modigt köra My SQL?”).

På Sun-fältet är dock allt som förr. Den ena Sun-avdelningen efter den andra vill jobba med oss My SQL:are. My SQL lanserades i Brasilien med pukor och trumpeter, med nöjda kunder och glada Sun-kollegor, och jag räknar med att nästa månad få uppleva samma eufori i Argentina, Uruguay och Chile. Vamos!

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 9 2008, som utkom 25.9.2008.

En svart svan?

Denna spalt är inte en bokrecension. Och en val är inte en fisk. Men låt oss först stöka undan rapporten om vad som hänt sedan senast. Ja, Dave Douglas (ledde integrationen från Suns sida, rapporterar direkt till Suns vd Jonathan Schwartz) kom till Nagu (Forum 6/2008), sprang Möviken runt och åkte båt till Nötö. Jovisst, My SQL är fortsättningsvis en välsedd Bror Duktig, senast i Budapest på Suns Europakickoff för hälsovårds-, utbildnings- och förvaltningssektorn. Jajamän, vi har ännu förstoppning i utvecklingen, och har uppskjutit nästa version My SQL 5.1 med några månader. Allt detta var mer eller mindre väntade händelser.

En svart svan, däremot, är en oväntad händelse. Begreppet härrör från boken ’The Black Swan’ av den libanesisk-amerikanske börsmäklaren-filosofen (sådant folk finns tydligen) Nassim Nicholas Taleb. Och jag är personligen övertygad att hela fenomenet My SQL är en svart svan.

En svart svan har oförutsebara konsekvenser. På förhand hade ingen anat oråd, för alla vet ju att svanar är vita. I efterskott står sedan experterna i rad och förklarar trovärdigt varför det var fullständigt logiskt att endel svanar är svarta.

När jag var i tillfälle att observera tillblivelsen av den svarta svanen My SQL, skakade jag bara på huvudet. My SQLs huvudsakliga utvecklare Michael ’Monty’ Widenius gick på en parallellklass i Lönkan i slutet av 1970-talet, och jag följde med hans envetna påstridighet när det gällde att återuppfinna hjulet vid namn ’databas’ under 1980- och 1990-talen. Själv var jag ’framgångsrik’ privatföretagare i Polycon Ab, medan Monty byggde luftslott på svältlön. Han ”saknade realism”, ”löste inte kundens problem”, ”gav bort sitt värdeskapande gratis”, ”struntade i pengar” – det hade jag i alla fall sagt om du frågat mig då.

Spola framåt femton år av My SQL-framgångssaga. Nu flyger jag jorden runt och ordar om varför Sun köpte My SQL för en miljard dollar. Som investerare och styrelsemedlem i IT-företaget PBS höll jag nyss föredrag i Mariehamn. Då Ålandstidningen frågade mig ”Är du rik nu?” och jag svävade på målet, bad de om förtydligande: ”Hur mycket pängar fick du?”. Var är logiken? Rättvisan? Ingenstans.

Men så ser världen ut i Talebs ’Extremistan’. Normalfördelningen är ingen norm. Det finns inga experter som kan spå börsutvecklingen. Orsakssamband kan inte förklara allt; slumpen har en stor roll. Låtsas inte förutspå oljepriser, rikedomar, långsiktig efterfrågan, för ingen har hittills lyckats med det, lär Taleb. Och Forums årliga tillbakablickar på hur föregående års börskursspådomar besannats bekräftar Talebs tes om att experterna tenderar att ligga nära varandras prognoser, inte utfallet.

En svart svan kan ta marknaden av en tidigare svart svan. Huruvida Microsofts eller Oracles framgångar är förtjänta eller inte, det må man tvista om. Men via internets nya spelregler skapades en marknadsmöjliget för My SQL. Eller någon annan – men det var My SQL som var framme. My SQL var tillräckligt bra, och kunde dra nytta av nätverkseffekterna, som ger oförtjänta fördelar till den som varit ute i rättan tid och just då visat framfötterna.

Ett erkännande av slumpens stora roll betyder inte att talang och flit saknar betydelse. Men de IT-företagare och innovatörer som hade litet mindre förmåga och ihärdighet än Mårten Mickos (My SQL:s vd) och Monty (My SQL:s grundare), de fick inte proportionellt sett ’litet’ mindre utdelning. Tvärtom, de fick mycket mindre utdelning. Eller kanske de aldrig fick napp, fastän de rentav var ’mer förtjänta’? Extremt, men sådan är de svarta svanarnas värld.

För den som vill rusta sig bättre för livet i ’Extremistan’, där vi alla bor, och samtidigt vill bli underhållen, rekommenderar jag varmt ’The Black Swan’. Den förklarar mycket mer än Suns köp av My SQL.

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 7-8 2008, som utkom 28.8.2008.

Affär i rätt tid

Sommaren inleddes med mörka moln framför solen. De som följt med börsen har sett Suns aktievärde sjunka till nivån från 1995, för tretton år sedan. De senaste månadernas kräftgång för Sun har att göra med dåligt sug på hemmamarknaden i USA, vars vikande marknad inte kunnat kompenseras av högre tillväxt speciellt i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

Spekulationer kring nedgången förekom redan före Sun offentliggjorde sitt fjärde kvartal. Suns redovisningsår är förskjutet med sex månader, vilket innebär att resultatet för år 2008 som avslutades i juni redovisades den första augusti. Omsättningen stampade på stället (13,9 miljarder dollar) medan årsvinsten gick ned marginellt från 0,52 till 0,49 dollar per aktie. I kombination med ledningens vy för det nya året gav detta fullt utslag i aktiekursen.

I börsmeddelandet syns även My SQL. För första gången i My SQL:s historia har våra tillväxtsiffror redovisats publikt. ”Den globala efterfrågan på My SQL fortsatte accelerera, med 44 procent flera bokningar under april–juni 2008 jämfört med samma kvartal under fjolåret”. Så exakta har vi då aldrig varit själva! Även resten av det prunkande börsblomsterspråket, ”Vi fortsätter att med tillförsikt bygga på innovationer inom Open Source som accelerator för vår tillväxtstrategi…”, omnämner My SQL.

Var det nu riktigt smart att sälja ut My SQL till ett sådant bolag? Kursen är på botten. De kvarvarande My SQL-optionernas värde har halverats på grund av börsnedgången. Vi Sun-delfiner (politiskt korrekt term för ex-My SQL:are) är en del av ett företag med nolltillväxt, och man hinner inte lära känna somliga av sina nyvunna kollegor förrän de redan hunnit saneras bort.

Svaret är ja. Vågorna hade nog gått högt och vinden blåst snålt även ifall vi förblivit självständiga. Vem vet till vilket pris vi noterats på börsen, och vem vet vad som hade funnits kvar av My SQL:s börsvärde om vi offentliggjort att vi vuxit ’bara’ 44 procent gentemot fjolåret. Enorm tillväxt är en grundförutsättning för en hög värdering – annars råkar man ut för den fälla Sun nu är i, där Suns totala börsvärde är skrattretande lågt i jämförelse med köpeskillingen för My SQL. 7–8 miljarder dollar för Sun med 33 000 anställda, gentemot en miljard för My SQL med 400 anställda. Per anställd räknat betingade vi Sun-delfiner 2,5 miljoner dollar per skaft, medan Sun-klassikernas motsvarande nyckeltal ligger 92 procent lägre på drygt 200 000 dollar per anställd.

Därutöver ger den fastslagna affären de gamla My SQL-ägarna trygghet i form av pengarna på banken. Inget beroende av ett ogint börsklimat och en amerikansk kvartalsresultatskultur, där asgamarna vädrar morgonkadaverluft vid första bästa hack i försäljningskurvan.

Inuti Sun fortsätter Sun-delfiner att åtnjuta mönsterelevens status. Högsta cheferna tar fram My SQL som typexempel på hur man sållar fram prospekt bland användarskaran, hur man gradvis bygger upp ett intimare förhållande med dem, och hur man sedan gör affär. I själva konsten att sälja fri mjukvara mot pengar är vår ’kärna av Open Source, yttre ring av kommersiellt tilläggsutbud’ också basmodellen, som Suns andra open source -produkter förväntas ta efter.

Jag har frågat mig om inte Sun-klassikerna blir trötta på Bror Duktig. Och jag har också frågat dem själva. Men än så länge är vi inte bara tolererade, utan både omtyckta och välkomna.

Och så där alltigenom duktiga är vi faktiskt inte, vi Sun-delfiner. Vi har inte publicerat en ny version av kärnprodukten My SQL Server sedan oktober 2005, och det beror på bristande duktighet inom programutvecklingen. Bör förkovras. Här har vi ett gyllene tillfälle att lära oss av Sun! Vi har därmed nått en punkt där My SQL behöver Sun (för goda rättesnören inom mjukvaruingenjörskonsten) och Sun behöver My SQL (för en mognare affärsutveckling).

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 6 2008, som utkom 16.6.2008.

Delad identitet

Nu är jag Sun-anställd. Jag är inte längre Geschäftsführer för My SQL GmbH med säte i München, eller vd för My SQL Finland Ab med säte i Grankulla. Men jag är medlem i vad som ter sig som ett världsomspännande brödraskap där ens badge bokstavligen öppnar dörrarna till kontor i 49 olika länder. Vårt lilla sällskap av munkar från Kökar har kommit med i Franciskanerorden.

Detta ger förstås blandade känslor. Vemod och framtidstro. Inte nog med att vi får ta avsked från tryggheten i att ha känt alla klosterbröder. Det är en del gamla trotjänare, inbitna Kökarbor sedan vem vet hur länge, som väljer att kasta loss. Och visst var det givet att inte alla hålls med i längden, men ändå gör det ont då knoppar brister. Till saken hör att det endast är ett fåtal personer som inte kommer med, men varje enskilt mejl till bolaget, ”thanks for all the fish”, ges stor uppmärksamhet. Känslorna svallar, ”nej, sluta inte, jag kommer att sakna dig!”.

Framtidstron stöds av att vi får bibehålla en dubbel identitet. Vi är både My SQL:are och Sun-anställda. ’Sun-delfiner’ är begreppet vi använder för att karakterisera Sun-anställda som tidigare jobbat på My SQL. Och dualiteten symboliseras helt konkret på mejladressnivå: Jag är samtidigt både kaj@mysql.com och kaj@sun.com.

Apropå mejl har jag fått en del kommentarer till den här spalten i Forum, tack tack, jag tar gärna emot ännu mer. Ett läsarönskemål gällde ’mer kundrespons’. Och då går tankarna till ett kundbesök härförleden:

Suns vd Jonathan Schwartz besökte en storkund, representerad av CIO:n, CTO:n och diverse andra seniora representanter för sin stora utvecklingsorganisation. Mötet handlade inte om My SQL, men av pur nyfikenhet frågade Jonathan om de ville höra mer om My SQL. ”Nej då, vi kör inte My SQL”, sa CIO:n. ”Vi kan ju inte utan vidare låta våra utvecklare ladda ner mjukvara från nätet. Regler, säkerhet, du förstår säkert”, fyllde Chief Security Officern i. CTO:n bara smålog. Då upplät Sun-säljaren sin stämma och förklarade att han bett sin kompis på My SQL kolla upp saken, ”och ni har laddat ner My SQL över 1 300 gånger de senaste tolv månaderna”.

Djup tystnad. Röda ansikten. ”Sanningen att säga använder alla My SQL. Varför bry sig om licensavtal när My SQL fixar saken? Vi är jätteglada att ni köpte My SQL!”, sa till sist en utvecklare i ledet. Efter det föll det sig naturligt att diskutera vikten av konsultering och kommersiellt stöd i användningen av vad som visade sig vara den populäraste databasen på deras utvecklingsavdelning.

Vid sidan av kunderna är Linux-distributionerna en mycket väsentlig målgrupp för Sun. Och jag hade nyss glädjen att i Prag träffa Ubuntus fader Mark Shuttleworth (en del minns honom som den första rymdturisten; han betalade den dyra kosmonautprislappen med en del av intäkterna från att ha sålt IT-certifikatbolaget Thawte). Mark försäkrade mig att Ubuntu vill vara med och stöda spridningen av My SQL, och välkomnar Sun som vår nya ägare.

I övrigt möts vi av samma frågor, varthelst vi vänder oss. ”Varför köpte Sun My SQL? Hur ska Sun förtjäna in köpeskillingen på en miljard? Vilka blir fördelarna för kunderna?”, var frågorna under gårdagens kundtillställning i Istanbul. Och detta både av publiken, och under pressintervjun.

Före sommarens respaus återstår nu endast S:t Petersburg, som jag placerat in lagom före midsommarfirandet så att resan hemifrån München kan kombineras med midsommarfirande i Nagu. Och jag har berett väg för ytterligare arbete från mitt sommarhus i Nagu – bland annat genom att bjuda in mjukvarudivisionschefen Rich Greens högra hand David Douglas för litet paddling med Nagu Kajak och löpträning Möviken runt, blandade med diskussioner om hur vi kan effektivera My SQL:s utvecklingsavdelning. Få se om Dave nappar.

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 5 2008, som utkom 22.5.2008.

Mårten avgör

Det är skillnad på 1 000 och 10 000. En bit över 1 000 människor sitter det i publiken under en keynote på My SQL:s användarkonferens, och det är helt visst en speciell känsla att stå på scenen framför 1 000 människor. Denna känsla är till sin natur annorlunda än då publiken består av 100 människor.

På Java One är publiken drygt 10 000. Sådana publikmassor kan man i icke-popmusiksammanhang samla bara på ett fåtal ställen, och i fallet Java One är detta Moscone Center i San Francisco. Tidigare i dag frågade jag Rich Green, chefen för Sun Micro systems mjukvarudivision, om man på scenen alls kan varsebli skillnaden i storleksordning gentemot en publik om 1 000. Han försäkrade att man kan, och tog mig upp både på scenen och backstage under en generalrepetition inför morgondagens keynote med fadern till Java, James Gosling. Från scenen sett tedde sig stolhavet än mer ändlöst än ur publiken, och jag gav Rich rätt: Det är skillnad på 1 000 och 10 000.

Skillnaderna mellan Sun och My SQL börjar kristallisera sig också på andra områden än publikstorleken. Olikheterna gäller inte bara storleksskillnaderna i bolagen; Sun är börsnoterat, och det har sina sidor.

Börsnoterade företag har för vana att offentliggöra kvartalsrapporter. Och med den senaste kvartalsrapporten kom den första större kallduschen. Kalenderårets första kvartal gjorde Sun förlust för första gången på nästan två år, och i pressrapporterna om orsakerna nämndes kostnaderna kring köpet av My SQL. Inte för att någon skulle hävda att förlusten var vårt fel, men visst påverkar det stämningen att läsa att ”kostnader i anslutning till My SQL-affären belastade resultatet med fyra cent per aktie”, som av en händelse lika mycket som den totala förlusten per aktie. Då känns det mycket bättre att veta att My SQL legat över sin säljbudget för kvartalet, och att de aviserade personalnedskärningarna därigenom föga beträffar oss.

Att det går bra för My SQL inom Sun borgar för fortsatt autonomi inom Sun. Från början hette det ju att Sun köpt My SQL för att lära sig av My SQL, och inte för att ändra på det. Detta har också efterlevts. Både en och annan My SQL:are som frågat sina nya Sun-kolleger hur Sun vill ha det i någon given fråga rörande My SQL:s strategier och processer har mötts av svaret ”vet inte, fråga Mårten Mickos (My SQL:s chef), det är han som bestämmer”. Och ju mer jag talat med vd:n Jonathan Schwartz och Rich Green (Mårtens direkta chef), desto klarare är det att Sun vill hålla det just så – Mårten bestämmer.

I en viktig strategifråga rörande gränsen mellan vad som är fri mjukvara och vad som endast erbjuds kommersiella kunder önskade Rich och Jonathan påverka utfallet, och till en början visste ingendera hur de skulle vända sig. Och till slut blev det Mårten som bestämde. Bra så.

I övrigt förmår vi i hög grad sysselsätta oss själva med internt navelskåderi, som inte syns utåt vare sig för kunder eller användare. Varför visar personaldatabasen fel chef för mig? Måste vi faktiskt stänga Paris kontoret, då måste jag ju pendla timtals varje dag? Förstår ingen här i Malaysia att jag jobbar hemifrån? Är det tvång på att boka flyg via American Express? Måste min mejlsignatur rabbla upp alla Geschäftsführer för Sun Microsystems GmbH? Frågorna är till sin natur typiska för detta skede av vilken integration som helst.

Själv ser jag fram emot att fortsätta med min fixa idé: att försöka vara en god ambassadör genom att hålla föredrag på lokalspråket varhelst jag rör mig (fusk i form av innantilläsning tillåtet). Milano var förstås lätt. Tokyo gick an. Och efter att kineserna sade sig begripa mig i Peking (se blogs.mysql.com/kaj) ska väl Prag, Istanbul och S:t Petersburg också gå vägen.

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 4 2008, som utkom 24.4.2008.

En ny kropp

Storleksskillnaden mellan Sun Microsystems och My SQL börjar göra sig påmind. Vid köpet hade My SQL drygt 400 anställda, och för dem som varit med länge kändes detta som väldigt många. Sedan en tid hade vi på My SQL fått vänja oss vid att inte kunna alla kollegers namn, och vid våra glest förekommande möten hann man inte längre lära känna alla nyanställda.

Men med Suns drygt 34 000 anställda talar vi om helt andra proportioner. Kognitivt kan man förstå att saker och ting fungerar annorlunda med nästan hundra gånger så många människor. Och detta var vi förberedda på. Vad vi var mindre förberedda på är hur storleksskillnaden reflekteras i system och processer. Den organiska tillväxt vi haft från 10 personer till 400 på åtta år har tidvis gett ordentlig växtvärk, men att växa från 400 till 34 000 i ett huj påminner mer om Hollywoodfilmernas tankelekar där en tonåring plötsligt vaknar upp i en vuxenkropp, utan tid att anpassa sig. Det är inte fråga om växtvärk, utan om att man inte finner sig tillrätta i sin nya kropp.

För att förstå vilka problem vi står inför ska jag kort beskriva vår aktuella integrationsnivå, i april 2008. Denna månad är drygt hälften av My SQL:arna ’on-boarded’, ombord på skutan Sun Microsystems. Amerikaner, svenskar, italienare, malaysier och ytterligare några nationaliteter har fått och skrivit på ett anställningsavtal. Däremot är exempelvis tyskar (liksom i detta fall jag), fransoser, ryssar och japaner ännu anställda av sina respektive My SQL-landsorganisationer. Och så länge nästan alla My SQL:are inte förvandlats till officiella Sun-anställda, har vi inte tillgång till Suns mångfald av interna datasystem.

Och somliga av Suns interna datasystem bävar vi nu för. De är gjorda för Sun Microsystems vuxenkropp, medan våra egna system och processer lämpar sig för vår tonåringskropp. Suns affärer har en transaktionsstorlek som klart överstiger vår, och processerna är anpassade därefter. My SQL har en stor volym och en mindre transaktionsstorlek, och vi i vår tur har anpassat vår offerthantering, juridiska avtalsgranskning, belöningssystem och forecasting – kort sagt, hela vår affärsmodell enligt det.

Som tur är stöter vi på stor förståelse för behovet att bibehålla vår rörlighet och vårt sätt att göra affärer, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Orden Suns vd Jonathan Schwartz yttrat, ”vi har inte köpt My SQL för att ändra det utan för att lära oss”, ekar alltfort i de utsagor jag möts av i olika delar av Sun: det finns ett aktivt intresse att förstå sig på My SQL:s affärsmodell. Samtidigt gäller det att få integrationsarbetet att fortskrida. Vi kan inte i evigheter vara ett undantag; våra processer måste vara en del av Sun. Kanske det rentav går så att Suns mjukvarudivision anammar en del av våra processer och verktyg?

På det tekniskt-ideologiska planet ser vi ett glädjande intresse från de gamla rävarna på Sun. Före påsk blev drygt 20 My SQL:are inbjudna till Tech @ Sun, ett internt evenemang för Suns 200 främsta tekniska experter, som bär respektingivande titlar såsom Sun Fellow och Sun Distinguished Engineer. Meningsutbytet var flitigt och dubbelriktat. Vår agenda är lika anspråkslös som alltid: vi nöjer oss med att beskriva hur vi jobbar, tänker och lever, i motsats till att föreskriva hur Sun borde göra.

Under tiden går världsturnén vidare. Förra veckan var det München, Paris och Milano, denna vecka är jag i Tokyo, nästa vecka har vi vår användarkonferens i Kalifornien, och sedan blir det Beijing. Flitiga möten ger oss en bred kontaktyta med våra egna användare och kunder, Suns kunder, och anställda i båda företagen. Snart börjar det faktiskt bli på tiden att tala om ’ett’ företag. Men så långt som att referera till Sun i första person har de flesta av oss ännu inte hunnit …

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 3 2008, som utkom 27.3.2008.

Ut på turné

”Ifall ni har bråttom ut ur flygplanet och vi inte är i närheten för att hjälpa, drag upp den röda spaken så öppnas dörren.” Så löd de välmenta säkerhetsinstruktionerna piloten gav före första delen av vår flygning runt Europa, där två gamla Sun-anställda och jag på en vecka försöker träffa så många My SQL-anställda vi hinner.

Integrationen av My SQL i Sun har gått igenom sina första mer smärtsamma stunder. My SQL:arna i de flesta av våra 29 länder har fått sina avtal att underteckna, och mångens första reaktion var lika förfärad som min då jag själv fick skriva på i början av januari, som en av de personer som förhandlades ombord på Sun i samband med själva köpet av My SQL.

”Inte nog med att man förlorar rätten till alla sina gamla lekskoleteckningar, utan man skriver också över rätten på framtida teckningar som föreställer My SQL för tid och evighet.” Det var intrycket efter den första genomläsningen. När man diskuterar saken närmare och dechiffrerar texten noggrannare, blir intrycket klart bättre. Verkligheten kanske inte ens skiljer sig så mycket från avtalen med gamla goda My SQL AB, men just själva intrycket är ändå att villkoren blir strängare.

Annan smärta gäller de länder där Sun saknar juridisk närvaro, men My SQL har personal. Denna grupp som formellt varit underleverantörer har i My SQL behandlats som anställda, men ett företag av Suns storlek och med Suns riskprofil kan inte fortsätta denna policy. Tät kontakt med våra 19 nästan-anställda i Ukraina, Bulgarien, Litauen, Cypern, Serbien och Kroatien står alltså högt på agendan.

I övrigt går integrationen som på räls. Säljarna har fått pengarna på banken, och andas en suck av lättnad. Och alltfort möts vi av idel välvilja och iver på Sun. Jag har ännu inte träffat någon inom Sun som inte tar emot oss med öppna armar, och Sun verkar ta sin vd Jonathan Schwartzs ord om ömsesidigt lärande på allvar.

My SQL:s tekniska support blir senare under våren föremål för en särstudie av hur Sun kunde anamma en del av våra principer i sin övriga support-verksamhet. Vår kombination av jobb hem ifrån, umgänge över IRC och vår hittills varande mycket höga kundtillfredsställelse fångade uppmärksamheten hos en Sun organisation med två miljarder dollar i omsättning.

Varje My SQL:are har fått sin egen Sun Visor. En Sun Visor är ett storasyskon, liksom fuxarna på TF får storasyskon bland andraårsstuderandena. Våra Sun Visorer ger oss goda tips om vem man ska träffa, vilka de viktiga URL:arna är på Suns oändliga intranet och vilka mejllistor det lönar sig att prenumerera på. Hjälp att bemästra informationsöverflödet behövs.

De följande två dagarna är det de ryska anställdas väl och ve som gäller. Mina Sun-kolleger och jag gör vårt bästa för att hjälpa personalen att sålla agnarna från vetet i allt som är nytt, och det enda som säkerställer lyckad kommunikation är fysisk närvaro. Diskussioner av informell natur hjälper.

Sun-kollegerna påtalar också hur viktigt det är att just jag, som gammal My SQL:are, med egna ord upprepar Suns budskap. Klart det, ett budskap av bekant folk som man vet hur man ska tolka går bättre hem än från nytt folk man ännu inte lärt sig lita på.

Nu landar vi på Domodedovo, och får säkert utstå några syrliga kommentarer av de lokala My SQL:arna för vårt glamourösa val av transportmedel. ’Suns Corporate Jet’ (onödigt bruk av engelska gör givetvis saken ännu glamourösare) är dock snarare som att ta en taxi än att ha en chaufförsförsedd firmabil. Och angenämt nog verkar piloterna alltfort finnas tillgängliga, så vi själva inte behöver dra i röda spaken.

Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.