Saturday, 4 of September of 2010
Sporadiska observationer om IT, resande, böcker och det dagliga livet
I vår restaurang i stadsdelen Palermo i Buenos Aires hade arkitekten som renoverade huset visat sig kreativ. Gamla tegelväggar är ju snygga, men övergången mellan gammalt (tegelväggen) och nytt (tapeten) är inte alltid så enkel att gestalta.
Så varför inte rama in tegelväggen, verkar arkitekten ha tyckt. Kreativt!
Förra veckoslutet tillbringade Kirsten och jag i Split. Där bodde vi i det fyrstjärniga hotellet Vestibul Palace, som befinner sig mitt i kejsar Diokletianus palats (eller vad som finns kvar av palatset, efter tusensjuhundra års slitage).
Och hotellet är en fantastisk kombination av gammalt och nytt. Sällan har man sett en så estetisk förening av antiken och det moderna. Arkitekterna lär ska ha blivit berömda på detta hotell.
Apropå arkitekterna: Min uppfattning är att det inte räcker att födas med ett estetiskt öga, utan att ögat länge måste fostras av miljön. Varför finns det annars så fina arkitekter i det forna Jugoslavien? Vi besökte ifjol ett nyritat hotell i Montenegro, som imponerade nästan lika mycket. Alltså: Omges man av skönhet (estetik, arkitektur) blir man inspirerad att själv producera skönhet. Och estetik är rätt tidlös.
Restaurangen
Restaurangen
Trappan upp till rummen
Trappan
Vårt rum hade två våningar
Belysningen av den gamla väggen från Diokletianus’ tid …
… inspirerade till flera bilder.
Trappan upp till sovrummet är modern.
Sovrummet är egentligen ett loft.
En blick från sovloftet mot nedre våningen.
Länkar:
Kommentarer